Andelen flerspråkiga barn i Sverige ökar och följdaktligen så även behovet av kunskap om deras språkutveckling. Flerspråkiga barns språkutveckling har visat sig skilja sig i viss mån från den hos enspråkiga barn och då normer för flerspråkiga barns språkutveckling saknas i logopedisk verksamhet idag finns en osäkerhet kring hur deras språkutveckling bör bedömas. Föreliggande studie ingår i det internationella forskningsnätverket COST Action IS0804 och ämnar utgöra ett litet bidrag till en växande databank om flerspråkiga barns språkutveckling, i detta fall i jämförelse med enspråkiga barns språkutveckling. Studien utgår från 100 narrativer berättade av sex- och sjuåriga enspråkiga svensktalande och flerspråkiga engelsk-svensktalande barn. Narrativerna eliciterades med hjälp av två bildsekvenser från bedömningsmaterialet MAIN och samlades in inom ramen för tre tidigare magisteruppsatser i logopedi från Uppsala universitet.

Studiens tvådelade syfte motiveras utifrån rådande oenighet och förvirring kring hur gruppkohesion bör definieras och mätas. Det första syftet var att konstruera och testa ett formulär avsett att mäta olika typer av kohesion. Formuläret kom att innehålla 12 olika aspekter av kohesion baserade på tidigare studiers konceptualiseringar av begreppet. Formuläret undersöktes (N=404) utifrån frågeställningen: Vilka psykometriska egenskaper har kohesionsaspekterna i formuläret? Formuläret uppvisade acceptabla psykometriska egenskaper.

Referentiell kommunikation innebär att kunna delge andra information så att de förstår, samt att själv förstå när man lyssnar och även att vara medveten om när man själv inte har förstått (Sonnenschein & Whitehurst, 1984). Genom en referentiell kommunikationsuppgift har lyssnaregenskaper inom referentiell kommunikation undersökts hos ungdomar med lindrig till måttlig utvecklingsstörning, samt en mentalt åldersmatchad kontrollgrupp. Snabb benämning (Rapid Automatized Naming) av enstaviga och flerstaviga ord har också testats, och huruvida samband mellan resultat i kommunikationsuppgiften och snabb benämning föreligger. För att mäta referentiella lyssnarförmågor har olika typer av efterfrågningar studerats, det vill säga hur individen uttrycker sig för att efterfråga mer information. Resultatet visar att kontrollgruppen producerar signifikant fler av efterfrågningstyperna begäran av utökad information och kontrollfrågor.

Referentiell kommunikation innebär att kunna delge andra information så att de förstår, samt att själv förstå när man lyssnar och även att vara medveten om när man själv inte har förstått (Sonnenschein & Whitehurst, 1984). Genom en referentiell kommunikationsuppgift har lyssnaregenskaper inom referentiell kommunikation undersökts hos ungdomar med lindrig till måttlig utvecklingsstörning, samt en mentalt åldersmatchad kontrollgrupp. Snabb benämning (Rapid Automatized Naming) av enstaviga och flerstaviga ord har också testats, och huruvida samband mellan resultat i kommunikationsuppgiften och snabb benämning föreligger. För att mäta referentiella lyssnarförmågor har olika typer av efterfrågningar studerats, det vill säga hur individen uttrycker sig för att efterfråga mer information. Resultatet visar att kontrollgruppen producerar signifikant fler av efterfrågningstyperna begäran av utökad information och kontrollfrågor.

Referentiell kommunikation innebär att kunna delge andra information så att de förstår, samt att själv förstå när man lyssnar och även att vara medveten om när man själv inte har förstått (Sonnenschein & Whitehurst, 1984). Genom en referentiell kommunikationsuppgift har lyssnaregenskaper inom referentiell kommunikation undersökts hos ungdomar med lindrig till måttlig utvecklingsstörning, samt en mentalt åldersmatchad kontrollgrupp. Snabb benämning (Rapid Automatized Naming) av enstaviga och flerstaviga ord har också testats, och huruvida samband mellan resultat i kommunikationsuppgiften och snabb benämning föreligger. För att mäta referentiella lyssnarförmågor har olika typer av efterfrågningar studerats, det vill säga hur individen uttrycker sig för att efterfråga mer information. Resultatet visar att kontrollgruppen producerar signifikant fler av efterfrågningstyperna begäran av utökad information och kontrollfrågor.

Ett flertal studier har undersökt användandet av olika typer av efterfrågan om förtydligande i en referentiell kommunikationsuppgift. Bland annat har skillnader i kommunikationsstrategier mellan barn med cochleaimplantat och normalhörande barn påvisats. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida kommunikationsstrategier skiljer sig åt i en referentiell kommunikationsuppgift hos barn med lindrig till måttligutvecklingsstörning och en mentalt åldersmatchad kontrollgrupp. Vidare syfte var att undersöka hur barn med lindrig till måttlig utvecklingsstörning reagerar vid kommunikationssammanbrott, när personen inte har tillgång till en specifik referent. Studien har också undersökt vokabulär hos de båda grupperna och om detta har någon betydelse för vilka kommunikationsstrategier de väljer.

The purpose of this study was to examine the narrative skill of sixyear-olds in terms of macrostructure and cohesion, and its relation tonarrative content, auditory attention, auditory short-term memory and threemeasures of word retrieval. A group comparison of macrostructure andcohesion was also performed between children with and without epilepsy.The material consisted of audio recordings of 44 children (18 with epilepsyand 26 from a reference group) retelling the story Nelli-sagan (Holmberg &Sahlén, 2000). No correlation was found between content and macrostructureor cohesion, but several between the latter two. Auditory short-termmemory and word retrieval without pictures showed several correlationswith macrostructure as well as cohesion. No differences in macrostructure orcohesion were found between the children with epilepsy and the referencegroup.

Föreliggande arbete har syftat till att dels undersöka glimmers förmåga att absorbera och kvarhålla fukt genom kapillära krafter i jämförelse med finfraktion utan glimmer, och dels att studera glimmers kohesiva egenskaper. Även en litteraturstudie har genomförts med inriktning att belysa den påverkan som glimmer har på bergmaterialegenskaperna och vilka problem det medför i byggkonstruktioner. Fyra olika provmaterial av fraktioner mellan <0,063-2,0 mm med varierande glimmerhalt har studerats med avseende på kohesion, absorptionsegenskaper samt förmåga att kvarhålla fukt. den specifika vattenabsorptionen (mg vatten/1 g prov) har beräknats och volymförändringar vid vattenmättning har registrerats. undersökningens resultat indikerar stark att andelen fri glimmer i finfraktion har stort inflytande vad gäller magasinering av fukt.

Denna text a?r en reflektion o?ver maktfo?rha?llanden inom det (konst)musikaliska fa?ltet, och ett fo?rso?k att beskriva hur de produceras och reproduceras genom den musikaliska diskursen, de system av normer och avgra?nsningar som definierar den, och det sociala rum da?r den verkar.Den centrala tanken i texten a?r att det a?r verkets (och da?rigenom upphovspersonens) framtra?dande snarare a?n dess substans som avgo?r dess maktposition i fo?rha?llande till andra. Med framfo?rallt Michel Foucault och Judith Butler anva?nder jag mig av en teori om subjektet som na?got som inte a?r essentiellt, substantiellt och enhetligt, utan na?got som konstrueras i det performativa framtra?dandet i av diskursen fabricerade positioner. Musiken a?r sa?ledes performativ, som utsaga go?r den na?got, da? den tilla?ter, stabiliserar och reproducerar en given identitet och position.Diskursen ses ha?r alltsa? som ett maktfa?lt, definierad av sociala och kulturella normer, avgra?nsningar och fo?rbud, i vilken de subjekt som beha?rskar spra?ket, koderna, handlingarna, estetikerna och praktikerna tilla?ts framtra?da.Jag har i denna text fo?rso?kt att se hur diskursens manifesta yta ? musiken ? pa? olika sa?tt kan verka fo?r att do?lja den position som upphovspersonen intar, och da?rmed det subjekt som reflekteras i den socialitet da?r den tar plats.

I den här uppsatsen görs en textlingvistisk studie av sammanhang iandraspråkselevers texter. I undersökningen jämförs andraspråkseleverstexter med texter skrivna av en grupp elever med svenska sommodersmål. Sammanhang i text studeras med utgångspunkt i begreppenkohesion och koherens. Kohesion och koherens undersöks i texternagenom att en kvantitativ undersökning av referensbindningen och enkvalitativ undersökning av ledfamiljer i texterna görs. Enreferensbindningsanalys går ut på att identifiera bindningar mellanreferenter i texten.

Under september månad år 1995 påbörjades utläggningen av jordmaterial för den provbank vilken upprättades då Öresundsbron skulle byggas. I detta fullskaleförsök kontrollerades massorna genom olika sonderingsmetoder och även sättningarnas utveckling. Uppbyggda för provbanken var en höjd på 4,5 m och själva försöksområdet hade en längd på 40 m och en bredd på 9 m. I detta arbete har syftet varit att studera provbanken i Petersborg och jämföra de uppmätta sättningarna mot de numeriska simuleringarna. De numeriska modeller som har skapats i finita elementprogrammet PLAXIS är baserade på de utförda geotekniska undersökningarna.

Boktitlar är betydelsefulla, trots deras ibland obetydliga omfång, eftersom de är bland det första mottagaren möter och kan komma att spela en avgörande roll för om den tillhörande texten läses eller inte. Boktitlar bör därför analyseras som om de är en egen självständig texttyp med uppgift att fylla olika kommunikativa funktioner. Mot bakgrund av Gérard Genettes beskrivning av titlar som en form av paratexter, samt utifrån Chrisitane Nords (1995) funktionella analysmodell över sex kommunikativa funktioner som titlar bör fylla i både käll- och målspråkskulturen, undersöker denna studie 47 franska originalboktitlar och deras 47 svenskspråkiga titelmotsvarigheter utgivna på Sekwa förlag. Utöver att redogöra för hur väl materialets titlar fyller Nords tre grundläggande funktioner (distinktiv, metatextuell och fatisk) och tre möjliga funktioner (referentiell, expressiv och appellativ) syftar studien till att granska vilka likheter och skillnader det finns mellan franska boktitlar och deras svenska titelmotsvarigheter. Dessutom undersöker studien ifall samtliga boktitlar i huvudsak fyller sin dubbla funktion att både vara funktionella i målspråkskulturen och lojala mot den ursprungliga sändaren i källspråkskulturen.

Syfte: Uppsatsen söker frilägga det specialpedagogiska forskningsområdets ideologiska konstruktioner via framskrivningar i specialpedagogisk programlitteratur, avseende gränsdragningar mellan vetenskaper, specialpedagogiska perspektiv och karaktäristika.Teori: Med inbegripande av kontrastiva konstruktioner mellan vetenskaper för visst ideologiskt främjande, ger begreppet gränsarbete (Gieryn, 1983) signifikans åt områdets konstruktion. Gränsarbeten kan innebära retoriska framskrivningar av vetenskapliga perspektivs karaktäristika, med funktion av medel för makt framför beskrivning av vetenskap. Enligt marxistisk s.k. negativ ideologitradition har ideologier bl.a. vidmakthållande funktioner för stat och styrande grupper.